Upp till kamp i Örebro!

Kvinnornas demonstration för spritförbud 1914.

Kvinnornas demonstrationståg i Örebro 1914 hade närmre 4000 deltagare. I tåget ingick kvinnor från flera organisationer som kvinnliga rösträttsföreningen, Vita bandet, frikyrkoförsamlingarna och Socialdemokratiska kvinnoklubben. De tågade för att införa ett tillfälligt rusdrycksförbud på grund av dyrtid och livsmedelskris.

Demonstranterna gick in på borggården på slottet där de uppvaktade landshövdingen Karl Johan Bergström. Han var helt ointresserad och ska ha tagit emot dem på trappen med gylfen halvknäppt och lade skulden för nöd och fattigdom på kvinnornas ekonomiska oförmåga och deras slaveri under klädmodet.

Hungerdemonstrationen 1917.

Våren 1917 stod Sverige på randen till en revolution eller möjligtvis ett inbördeskrig. Under några veckor i april 1917 hölls många hungerdemonstrationer i Sverige och onsdagen den 25 april hölls demonstrationer i Örebro. Det skulle bli en av de största demonstrationerna i Örebros historia. Örebro Kuriren skrev "den kanske mäst imponerande som hållits under dessa dagar i landet och den största som någonsin hållits i Örebro". Demonstranterna ropade på bröd och krävde - om det nu var så att brödet var slut - pengar till annan mat, skrev Nerikes Allehanda.

Tiotusen av Örebros 34 453 invånare gick med i tåget. Två tåg av arbetare gick till mötesplatsen på Järntorget. Det ena tåget utgick från den mekaniska verkstaden Avos på skofabriken Oscaria och samlade på vägen upp arbetare från övriga skofabriker. Det andra tåget utgick från CV, SJ:s Centrala Verkstäder. Väl på Järntorget sjöng CV:s manskör Marseljäsen och Internationalen, varpå skoarbetarefackföreningens ombudsman Karl Karlsson höll tal om livsmedelspolitiken och läste upp en resolution. En delegation valdes att lämna resolutionen till borgmästaren och livsmedelsnämnden.

Demonstrationståget fortsatte sedan från Järntorget till Stortorget. Där talade först Harald Åkerberg, chefredaktör på Örebro Kuriren. Han sa att nöd och förtvivlan hotade arbetarhemmen och att det var "samhällets ofrånkomliga plikt" att råda bot på de eländiga förhållandena.

Borgmästare Viktor Schneider verkade positiv till kraven i resolutionen. Han sa att även om Sverige inte var med i kriget så förde vi ändå krig mot svälten. Om människor var solidariska och höll samman skulle det gå att komma ut ur svårigheterna. Han sa också att det var viktigt att brödransonerna ökades för de fattiga. Demonstrationen avslutades med att ombudsman Karlsson utbringade ett leve för socialismen och freden.

1:a maj

Den 3 maj 1891 var första gången arbetarrörelsen höll ett majmöte i Örebro. De mest brännande frågorna var då den allmänna rösträtten och åtta timmars arbetsdag. Omkring 2-3000 åhörare hade samlats vid ”Hästbacken” strax söder om Södra kyrkogården. Där var också många poliser, men allt gick lugnt och städat till. En blåsorkester spelade en marsch och Herr N M Nilsson från Socialdemokratens redaktion höll ett tal, men några röda fanor vajade inte i vinden.

År 1900 hade förstamajtåget blivit mer av ett demonstrationståg. Man samlades vid Marsfältet (ungefär korsningen Storgatan och Järnvägsgatan) och tågade genom staden. Arbetarkommunens representanter med musikkår gick först, sedan följde sju fackföreningar och till sist rösträttsfanan under vilken alla som inte var anslutna kunde tåga. 

FNL-demonstration 28 mars 1966

I slutet på mars 1966 hölls lugna demonstrationer vid Teaterplan i Örebro. Man krävde att USA skulle dra bort sina trupper ur Vietnam och ville väcka opinion bland örebroarna. Demonstranterna samlade in pengar som oavkortat gick till Sydvietnams Nationella Befrielsefront, FNL (Front National de Liberation).

FNL var den nationella gerillan i Sydvietnam. I Sverige växte Vietnamrörelsen med en ung generation medlemmar som växt upp efter andra världskriget. Man ordnade studiecirklar, sånggrupper och offentliga möten.

År 1970 kastade några unga FNL-aktivister ägg på den amerikanske ambassadörens bil när han besökte Glanshammar Länk till annan webbplats.. Ingen kom till skada, inte ens bilen, men ambassadören klagade och regeringen reagerade med att använda en mycket sällan använd paragraf i brottsbalken. Det ledde till en omfattande debatt i massmedia där äggen jämfördes med bomber. De unga aktivisterna straffades med dagsböter. 

VPK – möte mötte demonstranter 9 september 1968

Örebro Kurirens Rolf Jansson rapporterar om VPK-möte på Södertorget. VPK-ledaren Hermansson, ackompanjerad av Cornelis Vreeswijk, mötte demonstranter från Kommunistiska förbundet marxist-leninisterna, som anklagade partiet för att vara Socialdemokraternas bihang.

USA ut ur Kambodja, 1 maj 1970

I täta led marscherade över 900 deltagare i 1970 års demonstrationståg genom Örebro. Större uppslutning på båda håll än vad som varit fallet på många år, med ett mycket tydligt ungdomligt inslag, rapporterar Örebro Kuriren den 2 maj 1970. Första maj-demonstrationerna i länet skanderade: "Kambodja ett nytt Vietnam, USA ut ur Kambodja. Pentagon har talat. Nixon utvidgar kriget - fördöm USA-imperialismen". Samma dag gick amerikanska soldater in i Kambodja.

Homosexuell frigörelse – Pride

Den allra första Prideparaden hölls i San Fransisco 1970. Idag finns Prideparader i 140 länder med tusentals deltagare.

Örebro Kuriren berättar kortfattat i maj 1971 att 15 medlemmar i Gay Power Club demonstrerat för sexuellt likaberättigande. Man rapporterar att demonstrationen gick smärtfritt och de homosexuellas rättigheter togs upp. I Sverige hölls Homosexuella frigörelsedagen 1977 som två år senare utvecklades till Homosexuella frigörelseveckan.