Örebro är känd som en frikyrkostad, där särskilt Baptismen och Örebromissionen förr var starka. I vår tid är det religiösa livet fortfarande viktigt, men också mer mångsidigt. En sak har dock inte ändrats sen frikyrkotiden – tro berör.
I det gamla samhället påverkade religionen – kristendomen – livet mer för folket. I hela Sverige har det under 1900-talet skett en sekularisering, alltså att antalet troende har minskat och att samhället bygger mindre på religion. Trots det spelar religionen en stor roll i Örebro i dag menar Lars O Molin, före detta ordförande för Örebro kommunfullmäktige och var med och startade Interreligiösa rådet i Örebro kommun. Han säger om religionen i Örebro i dag att den ”betyder mer än vad många tror. Den är lite lågmäld, särskilt vad det gäller de kristna kyrkorna. Islam är ett nytt inslag som blivit mer synlig genom invandringen. Kyrkor och moskéer fylls varje söndag och fredag”.
Statskyrkan och frikyrkorna samlade många örebroare i början av 1900-talet. Frikyrkorörelsen har spelat en stor roll för samhället, företagandet och även kulturen – framförallt stadens musikliv.
Det har funnits spänning, men även samarbete, mellan frikyrkorna och statskyrkoförsamlingarna.
Konfirmation i Nikolaikyrkan, april 1932.
Särskilt tiden i mitten av 1900-talet sjönk antalet församlingar och kyrkobesökare i allmänhet snabbt i Örebro och resten av Sverige. Sekulariseringen ledde så småningom till att det gamla ämnet Kristendomskunskap bytte namn till Religionskunskap i skolorna under 1960-talet.
Den syrianska kyrkans överhuvud i Sverige, Ärkebiskop Julius Abdulahad Gallo Shabo, kom till Örebro och Varberga för att delta i en ceremoni som alltid föregår uppförandet av en ny syrisk-ortodox kyrka. 21 februari 1989.
Svenska Kyrkan har fortfarande en bredd av både låg- och högkyrkliga församlingar men i och med bland annat invandringen från övriga världen har antalet samfund och religioner blivit fler. Mariakyrkan i Varberga är syriskt ortodox och byggdes på 1980-talet. Och så finns ju Katolska kyrkan och ett mindre antal övriga kyrkor.
Örebro Moské Oktober 1992.
Den största moskén är den sunnimuslimska Örebro Moské i Vivalla. Det finns också en shiamuslimsk moské i Oxhagen och en bosnisk-islamsk församling på Holmen.
Det är svårt att veta hur många örebroare som går i kyrkan eller annan religiös lokal varje vecka, det finns inte någon statistik på det. Men Lars O Molin tror att det rör sig om ca 11-12 000 personer.
Kyrkorna samarbetar i Örebro Kristna Samarbetsråd. Örebro kommun inbjuder ledare från olika trossamfund till det Interreligiösa Rådet, som diskuterar frågor inom kommunens kompetensområde.
Den största frikyrkan i Örebro i dag är Evangeliska Frikyrkan (EFK) som har sitt högkvarter på den teologiska skolan, Örebro Teologiska Högskola, i Örebro. EFK-kyrkorna uppträder under olika namn: Fildelfiakyrkan, Immanuelskyrkan, Korskyrkan, Brickebergskyrkan, Lundhagskyrkan m fl. Stor är också Pingstkyrkan. Till Equmeniakyrkan tillhör flera fd missions- och baptistkyrkor, som Vasakyrkan, Betlehemskyrkan och Betelkyrkan.
Joybells bildades redan 1963 i Immanuelskyrkan i Örebro och är förmodligen den äldsta gospelkören i Sverige. Bilden från 1974.
Lars tycker sig se att det religiösa livet i Örebro har förändrats genom att kyrkorna, särskilt frikyrkorna, lever mindre isolerat. Att vi har fått fler örebroare från andra kulturerer har inneburit att vi fått fler medborgare som på ett öppet sätt lever ut sin tro.
Lars O Molin menar att trossamfunden är viktiga delar av samhället. Det finns ett stort socialt ansvarstagande. Skolor och sociala tjänster är ofta offentligt finansierade, men mycket sker genom egen finansiering. Det gäller inte minst ansvarstagandet för invandrare/flyktingar. Genom Ria-Dorkas samverkar kyrkorna även för att ge stöd och hjälp till alkohol- och drogmissbrukare.