Under större delen av 1900-talet levde de boende på norr i Örebro med en söt doft i sin vardag. Den sockrade luften berodde på Örebro kexfabrik som startade sin verksamhet på Norra Sofiagatan (nu Ribbingsgatan) 1896.
På fabriken jobbade kvinnor och män med att blanda och valsa kexdeg, elda ugnar, stansa kex, paketera och transportera. Gräddning, degblandning och förpackning sköttes av kvinnor medan valsning (kavling i maskiner) och eldning av ugnar sköttes av män. Ända in på 1930-talet eldade man i ugnarna med kol.
I början av 1900-talet var 80 % av alla anställda kvinnor och hälften av dessa var under 18år. Kvinnorna tjänade dessutom mycket mindre än männen: eftersom de inte ansågs vara viktiga för familjens försörjning fanns det särskilda kvinnolöner. Detta gällde inom alla branscher och yrken, inte bara på kexfabriken. Kvinnolöner fanns kvar i kollektivavtalen ända fram till 1960. En kvinna tjänade 40-50% mindre än männen.
Kvinna vid rullbandet på kexfabriken
”Där satt fruntimrena i oset. Ugnarna eldades undertill med kol, de var nedgrävda i golvet. Och det osade. Där satt kvinnorna framböjda i den där röken och oset. Jag förstod inte hur dom stod ut”. (Birger Thureson, arbetare på kexfabriken, f 1903).
Strejken
Vintern 1906-1907 utbröt en dramatisk strejk på fabriken. Arbetarna som strejkade hade väldigt låga löner, och bland annat stred man för att få lön efter arbete och inte efter ålder. Det hade inte förekommit något liknande i Örebro förut. Den absoluta majoriteten av strejkdeltagarna var kvinnor och många av dem var dessutom under 18 år. Två av lokaltidningarna valde tydligt sida i konflikten. De rapporterade om upplopp, polisanmälningar och våldsamheter och till och med skottlossning. Det var de strejkande och deras sympatisörer som kom i öppna bråk med strejkbrytare. Strejken pågick i 55 dagar och blev tyvärr utan framgång för arbetarnas sida. Strejken stöttades ekonomiskt av bageriarbetarförbundet centralt, och samtidigt som strejken pågick en kamp med arbetsgivarnas organisation om att industriägarna skulle få anställa vilka arbetare de ville.
Arbetare 1890-tal
I ”packen”, där kexen paketerades, arbetade bara kvinnor. En packmaskin installerades på 30-talet, men länge förekom ändå handpackning av många sorter. Under 1930-talet jobbade drygt 300 personer på kexfabriken vilket gör den till en ganska stor arbetsplats.
Innan allting automatiserades sköttes även detta för hand.
Degrummet regerades av kvinnor. En deg vägde ca 320 kg. Kvinnorna i degrummet hade kunskap om alla recept till alla sorters kex som tillverkades.
Recept bragokex
Recept mariekex
Recept örebrokex
Kexen läggs i raka led innan förpackning
Kexfabriken blev ett av Örebros mest kända varumärken. Fram till 1950-talet var Örebro kexfabrik den största i Sverige. Då ugnarna förbrukade lika mycket ström under ett arbete i tvåskift som en mindre stad installerades till och med ett eget ställverk.
Så småningom köptes fabriken av Göteborgskex och produktionen i Örebro lades ner 1976.
